92



precis så känner jag och jag vill inte känna såhär, känner mig som att jag är instängd i ett fängelse i mitt huvud och fängelset är du.. jag kommer inte ifrån dig.
det känns som att jag går två steg ifrån dig,
sen hör jag ditt namn eller någonting om dig,
så dras jag tre steg tillbaks till dig och efter det tredje steget så låser sig dörren och här sitter jag ett tag tills det blir en liten öppning och jag tar två nya steg bara för att sen dras tre steg tillbaks,
igen


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0