don't you ever for a second get to thinkin' you're irreplaceable
eftersom att det var så många som undrade om jag träffade nån eller hade kille och grejs så snackade jag och g om oss för ett tag sen och kom fram till att jag säger det öppet vilket kanske inte behövdes eftersom att ens privatliv inte är en sak för allmänheten men många hade fattat så när han sa att jag skulle säga att vi träffades och var med varandra så tänkte jag fine men jag tänker inte säga till nån att jag träffar dig om du kan skämma ut mig, så gör inte det och där fick jag hans ord på det och jag lovade samma sak tillbaka så that's it jag tycker bara det är så synd att 3 månader har gått med en person som just nu har skämt ut mig, betedde sig så gulligt men långt ifrån värd mig för jag är värd det bästa.
jag har betett mig med respekt, varit väldigt snäll mot honom och lagt ner tid på att tänka ett steg längre än vad jag gjort tidigare med killar så jag sänkte min gräns lite och bara var, betedde mig som jag kände för honom utan några lekar eller liknande för jag inte eftersträvar inte några barngrejer eller ett skit förhållande utan tillit, utan ska vi ha något med varandra som inte är vänner så ska vi ha något fint som vi mår bra av.
och jag vill inte ha nån feg kille alltså, min kille ska kunna sätta mig på plats på samma sätt som jag sätter honom på plats om nånting inte passar mig. jag är en smart tjej och när saker och ting faktiskt inte passar mitt tänkande eller beteende så kan det få hoppa av på vägen för jag fortsätter och det är utan nått jävla släptåg som dämpar farten
jag är sjukt besviken på honom och han har skämt ut mig, sig själv också för den delen, jag sväljer inte nåns skit och lägger mig inte för en enda jävel här i världen, den som vill kan anpassa sig
mamma och mormor har lärt mig att alltid se den positiva sidan ur allting, även om det är jobbigt eller gör mig ledsen eller arg. så från och med idag får jag glädjas över att jag har kommit ett steg närmare vilket beteende jag inte söker hos en kille
